Inomhusluftens kvalitet har blivit viktigare än någonsin under de senaste åren. Det är inte förvånande – människor andas in cirka 12 000 liter luft per dag och tillbringar mer än 90 % av sin tid inomhus. Enligt WHO och Europeiska miljöbyrån är finpartiklar en av de största dolda hälsoriskerna i Europa. Ju mindre partiklarna är, desto djupare tränger de in i våra kroppar, och de farligaste är ePM1-fraktionen, som är upp till 1 mikrometer i diameter.
Dessa ultrafina partiklar färdas fritt genom luftvägarna till lungornas alveoler och därifrån vidare in i blodomloppet, där de binder till röda blodkroppar och kan nå hjärt-kärlsystemet, passera blod-hjärnbarriären och påverka immunförsvaret. Därför kopplas förhöjda nivåer av ePM1 till hjärtinfarkt, stroke, Alzheimers, Parkinsons, astma, kronisk bronkit, sömnstörningar och kognitiva utvecklingsstörningar hos barn. Det var just detta behov som ledde till införandet av den internationella standarden ISO 16890, som definierar effektiviteten hos luftfilter med verkliga partiklar, snarare än syntetiskt damm som i den tidigare standarden EN 779.
ISO 16890 delar in filter i tre huvudkategorier – ePM10, ePM2.5 och ePM1. Eftersom ePM1-fraktionen är den mest hälsoskadliga klassar de nordiska länderna och större delen av Europa filter främst utifrån denna indikator. En minsta effektivitet på 50–65 % ePM1 rekommenderas för tilluftsfilter.
Det är dock inte bara avskiljningsgraden som i praktiken avgör filtret. I byggnader står ventilationen ofta för 25–40 % av den totala energiförbrukningen och varje filter skapar ett luftmotstånd i ventilationssystemet. Ju högre motstånd, desto mer energi måste fläkten förbruka för att upprätthålla luftflödet. Filterns energiförbrukning blir därför en kritisk faktor för en byggnads långsiktiga kostnadseffektivitet.
För att förstå detta är det viktigt att titta på mätningar från oberoende laboratorier. Filter Plus ePM1 65 %-påsfilter som testats vid RISE-laboratoriet i Sverige visade följande resultat:
- ePM1-effektivitet: 65 %
- initialt tryckfall: 65 Pa
- sluttryckfall: 300 Pa
- dammhållningskapacitet: 1204 g
- årlig energiförbrukning uppmätt av RISE: 873 kWh/år.
Det är viktigt att påpeka att eftersom Filter Plus-produkten ännu inte är Eurovent-certifierad tilldelas den ingen Eurovent-energiklass (A+, A, B osv.) i artikeln. Det är dock fullt acceptabelt att jämföra den faktiska energiförbrukningen med de indikativa siffror som anges i Eurovents guide, som ger en uppskattning av vad den typiska energiförbrukningen för olika filter kan vara enligt marknadsstandard.
Enligt normtabellen Eurovent 4/21 är de uppskattade energikostnaderna för kategorin ePM1 60–65 %:
- ~850 kWh/a (filter med mycket lågt motstånd)
- ~950 kWh/a
- ~1100 kWh/a
- ~1450 kWh/a
- ~2050 kWh/a
- 2050 kWh/a (filter med mycket högt motstånd)
Till exempel förbrukar ett exempelfilter i Eurovent-tabellen (inte Filter Plus, utan endast ett beskrivande exempel för jämförelse) cirka 2050 kWh per år, vilket är typiskt för lösningar med mycket hög energiförbrukning i kategorin ePM1 60–65 %.
När dessa två värden jämförs – 873 kWh (Filter Plus-filtrets faktiska årliga energiförbrukning uppmätt av RISE) jämfört med 2050 kWh (exempelfiltrets höga energiförbrukning enligt Eurovent-standarden) – är skillnaden tydlig:
2050 - 873 = 1177 kWh mer energi per år.
Det innebär att ett exempelfilter med högt motstånd förbrukar cirka 2,35 gånger mer energi än ett Filter Plus-filter. Översatt till ett prisexempel blir skillnaden ännu tydligare. Vid ett elpris på €0,15/kWh skulle den årliga energikostnaden för ett Filter Plus-filter vara cirka €131, medan ett exempelfilter med en förbrukning på 2050 kWh skulle kosta cirka €307 per år. Skillnaden är alltså €176 per filter och år.
Det innebär att ett exempelfilter med högt motstånd förbrukar cirka 2,35 gånger mer energi än ett Filter Plus-filter. Översatt till ett prisexempel blir skillnaden ännu tydligare. Vid ett antaget elpris på 1,50 kr/kWh skulle den årliga energikostnaden för ett Filter Plus-filter vara cirka 1 310 kr, medan ett exempelfilter med en förbrukning på 2 050 kWh skulle kosta cirka 3 075 kr per år. Skillnaden är alltså cirka 1 765 kr per filter och
Ett filters energiförbrukning är därför inte längre en perifer faktor, utan en av de viktigaste aspekterna vid projektering och renovering av byggnaders ventilation. Filter med lägre energiförbrukning minskar belastningen på fläktar, förlänger deras livslängd, minskar vibrationer och buller, håller systemet mer stabilt och sänker byggnadens underhållskostnader avsevärt. Dessutom innebär lägre energiförbrukning också ett mindre miljöavtryck – mindre använd energi innebär lägre CO₂-utsläpp.
Filter Plus ePM1 65 %-påsfilter, med en faktisk energiförbrukning på 873 kWh per år uppmätt av RISE-laboratoriet, är därför ett exempel på en filtreringslösning som kan ge en kombination av god avskiljning av finpartiklar och låg energiförbrukning. Jämfört med Eurovents exempelfilter, som kan ha en energiförbrukning på mer än 2000 kWh per år, finns det en tydlig ekonomisk och teknisk fördel. Även om Filter Plus ännu inte har Eurovents energiklassmärkning är dess faktiskt uppmätta energiförbrukning numeriskt dokumenterad och kan användas på ett fullt giltigt sätt för att jämföra filterlösningar.
I slutändan hjälper ISO 16890-standarden till att förstå att valet av luftfilter inte bara är ett tekniskt beslut. Det är ett beslut om hälsa, energieffektivitet, byggnadens livslängd och långsiktiga kostnader. När energiförbrukningen för filter med samma ePM1-nivå kan variera med mer än en faktor två är det tydligt att den bästa lösningen är en som kan kombinera god filtreringsprestanda med låga energikostnader. I Filter Plus-filtret är denna kombination en med verkligt uppmätt värde, vilket möjliggör vetenskapligt baserade och ekonomiskt välgrundade beslut för att säkerställa tilluftskvaliteten i dagens och framtidens byggnader.
